Roskildefestivalen

Roskildefestivalen startade 1971 och är ett av Nordens största återkommande kulturevent med över 130 000 besökare varje år. Festivalen äger rum första veckan i juli och drivs av en icke-vinstdrivande organisation. Överskottet går varje år till välgörande ändamål. Roskilde ligger i Danmark; mindre än en timmes resa från Köpenhamn.

Roskildefestivalen

Själva festivalen med framträdanden av artister pågår i fyra dagar, men arrangörerna satsar på att man ska komma tidigare och komma i festivalstämning. Mycket av arbetat inom och utanför festivalområdet utförs av volontärer. Omkring en tredjedel av de 130 000 besökarna är alltså de som frivilligt arbetar där!

Boende

I anslutning till festivalområdet finns en camping med plats för de allra flesta besökare. Man kan hyra tält av olika storlekar eller ta med sig eget. Under 2014 var alla tältplatser slutsålda! På Roskildefestivalens hemsida får man all information man behöver för att organisera sin camping på bästa sätt. Campingområdet, som är betydligt större än själva festivalplatsen, lever i viss utsträckning sitt eget liv och festivalbesökarna kommer gärna dit några dagar i förväg för att förlänga festivalkänslan. Vi har tidigare kommit med några smarta tips om hur man får ut så mycket som möjligt av festivalcampingen.

Transport

Med så många besökare inom ett begränsat område blir det givetvis lätt lite kaotiskt med transporter; särskilt om man vill komma i eget fordon. Eftersom det är en camping har man skapat särskilda faciliteter för husvagnar. Den vanligaste transportformen är buss och här finns det många organisatörer att välja mellan. Festivalbussen.com är en sådan.

Artister och uppträdanden

Det centrala i festivalen är givetvis alla uppträdanden med de omkring 200 artisterna från världens alla hörn. Alltsedan festivalen startade har man lyckats locka några av de allra största rockartisterna till platsen. Till exempel Rolling Stones, Patti Smitt, Cold Play, U2 och Elvis Costello. Stones.

Artisterna uppträder på flera scener samtidigt.

Bookmark the permalink.